Biblioteksrådet fick möjlighet att gå och se den nya filmen”Boktjuven”, TACK SKOLAN! Filmen bygger på boken med samma namn, skriven av Markus Zusak, och utspelar sig i Tyskland under andra världskriget. Zusak, som  har hämtat inspiration till boken från sin släkt som kommer från Tyskland och Österrike. Det är en sorglig historia, men som vanligt när Zusak berättar (fast det är döden som berättar i boken), så gör han det på ett varmt och roligt sätt. Förutom att boken finns att låna i biblioteket så finns den också som gruppläsningsbok på skolan, och kan läsas när man jobbar med tema Andra världskriget. Många blir avskräckta av bokens tjocklek, men har man väl börjat läsa den är den svår att släppa…

Vi var tre som läst boken innan vi såg filmen. Så här tyckte biblioteksrådet om filmen:

Filmen handlar om en flicka som heter Liesel. I början utav filmen så åker Liesel, Liesels mamma och hennes bror ska åka till München för att Liesel och hennes bror ska bo hos en fosterfamilj. Men på vägen så dör Liesels bror. Så det är bara Liesel som får bo hos de nya föräldrarna som heter Rosa och Hans. Liesel får börja i skolan i München och träffar en pojke som heter Rudy som bor granne med Liesel. Liesel älskar att läsa.

Jag tycker att filmen var jättebra men den var sorglig. Efter slutet var det nog inte många ögon som var torra. Det finns en bok men jag har inte läst den. Jag tror inte att jag vill läsa den ändå för jag tycker att det är något man läser eller ser bara en gång. Jag vet inte varför.

Puffen

Boktjuven – Recension

I fredags var vi i biblioteksrådet och såg boktjuven på bio. Jag hade läst boken innan och det var därför extra kul att se den på film.

Boktjuven utspelar sig under andra världskriget och det är Döden som berättar historien som handlar om hur han, som aldrig egentligen intresserat sig för människor, börjar intressera sig för den nioåriga Liesel Meminger. Hon är på väg till sina nya fosterföräldrar tillsammans med sin mamma och lillebror. Lillebrodern dör under tågresan och på hans begravning får Liesel tag i sin första bok. Dödgrävarens handbok. Hon anländer ensam till Himmel Straβe till sina nya föräldrar, Hans och Rosa Hubermann.  Hans är världens snällaste, rolig, glad, skojfrisk och spelar dragspel. Han är den som hjälper Liesel när hon drömmer mardrömmar på nätterna. Rosa är sträng, nästan alltid sur och kallar alla för ”saukerl” eller ”saumensch”. På Himmel Straβe träffar hon också busungen Rudy Steiner som blir hennes bästa vän.

Med hjälp av sin fosterpappa lär sig Liesel att läsa och hon fortsätter att stjäla böcker från nazisternas bokbål, från borgmästarfruns bibliotek och får även flera böcker som gåva. Böckerna delar hon med sig både i skyddsrummen och med Max som gömmer sig i källaren. Max är jude och Liesel tillbringar nästan all sin lediga tid tillsammans med honom i källaren och de har väldigt roligt tillsammans.

Jag tycker att filmen var väldigt bra gjord och de hade hittat väldigt bra skådespelare till alla karaktärerna. De var ungefär som man hade tänkt sig både till utseendet och som person. Det var bara några scener som jag saknade och så skulle jag ha velat att fler av Dödens kommentarer var med. Annars var filmen väldigt lik boken – faktiskt nästan för lik. Men trots allt är det ändå bättre med en film som är för lik boken än en film där man har tagit bort en massa scener och ändrat hur mycket som helst. Så det var ändå en väldigt bra film.

Bokslukaren

Fler böcker av Zusak i biblioteket: