Mats Berggren, ”Din syster måste dö” 2017 

Mats Berggrens har skrivit två viktiga böcker om våld, inte i stora kriminella ligor, utan i det lilla, närmre sammanhanget, mellan vänner och i familjer. Varför behövs det så lite för att någon ska utöva våld mot en annan människa?

I år har Berggrens uppföljare till ”Onsdag kväll…”, ”Din syster måste dö”, kommit ut, och titeln ger en fingervisning om vad den handlar om. Evin och Khabat är syskon, och Khabats jobb, förutom att gå på gymnasiets naturprogram och plugga livet ur sig, är att hålla koll på sin syster. Det hade börjat i högstadiet, och nu går båda i gymnasiet. De skulle ha sällskap till skolan, och helst hem också, och har de olika tider så ska Evin gå direkt hem efter att hon slutat. När hon kommer hem står pappa i hallen och kollar hennes mobil och väska, varje dag. Eftersom Khabat tycker det är jobbigt att hålla koll på sin syster hela tiden så kommer han på att han kan förfalska Evins schema, så att båda tjänar på det. Det gör att Evin har tre ”fria” eftermiddagar i veckan, och på en av dem försöker hon träffa Abdi… Bara hennes kompis Gulan vet vad det handlar om, och ingen annan skulle få veta, hon skulle vara försiktig. Ända sedan Abdi frågade Evin om hon ville vara med på inspelningen av hans hiphopfilm har de setts. Ingen av dem har anat konsekvenserna när filmen läggs ut på nätet…

Mats Berggren, ”Onsdag kväll strax före sju” 2014

Abdi, Daniel och Ville har varit kompisar så länge de kan minnas. De har gjort allt tillsammans från att sno mat i dagisköket, vara de sista som hämtades därifrån, och de sista som gick hem när de var större och spelade fotboll, alltid Daniels mamma som ropade in dem, aldrig Abdis och självklart inte Villes egen morsa. Efter det har de snattat, gjort inbrott och rånat. Men nu känner Abdi att det får vara nog, han vill satsa på musiken istället och skriva raptexter, samtidigt går det bättre för honom i skolan. Daniel tycker att Abdi sviker och att han ska få lida för det, Ville försöker att hålla emot men det är inte lätt när Daniel får sina raseriutbrott. Nalins bästa kompis har flyttat, det är kanske därför hon får upp ögonen för Ville. Hon vet att familjen aldrig skulle godkänna att hon hängde efter någon kille, och framför allt inte en svenne…Ville gillar Nalin också, och vill hellre vara med henne än hänga med Daniel. Precis som Abdi så har Ville tröttnat på hans ständiga ilska.

 Christine Lundgren, ”Jag lever, tror jag” 2016 

Kims bästa kompis Moa har dött, bara sådär, kört med bilen rakt in i ett träd. Tydligen hade hon druckit, men gjorde hon det med vilje? Kim kan inte fatta att hon är borta och vill ha svar, men ingen har något svar, inte Moas brorsa Erik heller, han som är så lik Moa… Hon drar sig undan alla, från Amanda också, den andra bästa kompisen. Amanda som vill att hon ska följa med till kyrkogården, och dit går Kim på nätterna och där träffar hon Stig som sörjer sin döda fru. Det är lättare att prata med Stig än med andra, roligare att fika eller gå på bio med honom, än att hänga med klassen och gå på studentfester. Men det finns något i Moas rum som kanske skulle kunna ge henne svar…

Eva Edberg, ”Det ordnar sig” 2016 (lava förlag)

Klara vill egentligen bara att mamma och pappa ska gifta sig och att de alla ska bo tillsammans, och lillasyster Lena också förstås. Men det är inte så enkelt som det låter, eftersom Klaras mamma är sjuk i själen och är på sjukhus på obestämd tid, och pappa har problem att hålla sig ifrån spriten och hålla sig till sanningen. Därför bor Klara hos Gunilla i ”fosterhem”, och det är egentligen rätt okej, det är bara det att Klara måste försöka rädda pappa. Gunilla menar att det är något som de vuxna måste reda ut, och det inte är Klaras fel eller uppgift. Men hon kan ändå inte låta bli att gå till det där ödehuset där pappa och hans kompisar håller till, med en korvmacka då och då. En dag får hon en kanin av pappa, hon döper den till Benjamin. Men sedan påpekar hennes jobbiga grannkompis Tilda att det minsann är en tjej, och då får hon heta Benjamin Kristina. När Klara hittar farmors ring i Tildas trädgård, så rasar hennes värld samman. Ringen har pappa fått av farmor, för att han ska ge den till sin fru när de gifter sig, ska pappa gifta sig med Tildas mamma? Då kommer de aldrig att en familj igen…

Eva Edberg har själv varit fosterbarn, så hon vet vad hon pratar om. Hon skriver både med värme och humor om sorgliga saker.

Georg Zyka, ”Bakom horisonten” 2016 

Alex Dreyer är en vanlig kille som bor i Malmö, lite för vanlig enligt honom själv, blek och tanig, en sådan som inte syns. Han har precis börjat på ett tekniskt program, eftersom pappa tyckte det var bra, och han har inga kompisar, förutom Nico. Som tur är går han i samma klass, och även om de är väldigt olika, så har de upplevt allt tillsammans sedan de var små. Alex bor med sin pappa, sedan hans mamma flyttat ihop med en ny kille och hans barn, och verkar inte ha så mycket tid för Alex längre. Han undrar om det är så här livet ska vara, att han jämt ska känna sig osynlig, vara rädd för allt och inte våga något. En dag ser han att teatergruppen från estetiska programmet, söker killar som vill vara med i en pjäs, och en sufflör. Stå på scenen vill han absolut inte göra, han har världens rampfeber (tänk alla gånger som han har stått och skakat framför klassen vid redovisningar!), men sufflör kanske? För Alex känns det som om han kastar sig ut i det okända, men att han bara måste göra det om han vill förändra sitt liv. Dessutom är Eylem med i gruppen och henne har han spanat på i smyg ganska länge…

Georg Zyka är dramatiker och har skrivit flera ungdomspjäser, och även teaterpedagogik.

David Wiberg, ”Vi ses i mörkret” 2016 

Linnea och Love är tillsammans, verkligen tillsammans, nästan klaustrofobiskt. Helt klart är att Love behöver någon, men är det Linnea eller sin före detta tjej Maya, eller vem som helst? Linnea är beroende av Love, men vill kanske vara med sina kompisar också. Hon vet inte, håller hon på att radera ut sig själv för Loves skull? Att vara tillsammans är anpassning, men var går gränsen?

Berättelsen hoppar fram och tillbaka i tiden och i strukturen. Ibland löper texten på utan punkt och komman, ibland är meningarna korta och precisa. Ständigt får vi följa Linneas inre samtal både i den löpande berättelsen och i dialogen. Allt detta gör att det skapas bilder, som får en att se berättelsen spelas upp både som film och teater. Det bästa är att en blir Linnea, är henne. Läs den.

David Wiberg verkar vara lite av en allkonstnär, arkitekt, skådespelare, författare och jobbar med scen-/bildkonst.  Fristående fortsättning på ”Dagboksanteckningar från ett källarhål”.

Charlotta Johansson, ”SOS från Fästingträsk” 2016

Fia och hennes mamma Linda flyttar från New York, och mammas mindre lyckade skådespelarkarriär. Mamma har bestämt sig för att flytta ”hem” till Sverige, hem till Fästingträsk. Fia är van vid att flytta, de har snart bott i alla USA:s stater, men till Sverige och en håla på landet? Visst, Fia kan svenska, de pratar alltid svenska hemma, men hon kan inget om Sverige och har nästan aldrig haft några kompisar eftersom de flyttat så mycket. Men det hjälper inte vad Fia säger, mamma har bestämt att det måste bli lite ordning i deras liv, mamma ska plugga, skaffa sig ett jobb och de ska bo kvar i Fästingträsk. I skolan blir det precis som Linda trott, efter att alla först tyckt att det var häftigt med New York och en mamma som är skådis, så är det ingen som vill vara med henne, förutom Hedvig, och henne vill inte Fia vara med. De har inga pengar och mamma måste plugga hela sommaren, så vad ska Fia göra när alla andra åker iväg? Hänga med illaluktande moster Stina, ”galna tanten”? Tror inte det…

SPÄNNING

Wessnert & Wolf-Brandt, ”Asakovs grav” 2016 

Tvillingarna Reg och Zack har blivit skickade till Meerike under höstlovet eftersom deras mamma är ute på resa. En vecka hos tokiga gammelfaster Gerlinde, i hennes fuktiga, kalla hus där det inte ens finns någon mat. Ingen tv, och ingen täckning för mobilen heller. Allt verkar vara öde och de har knappt sett till några människor i byn. Vad var det Zack såg och hörde i kyrkans krypta,och vad betyder det här tecknet med hjärtat, svärdet och A:et som dyker upp överallt? Någonting hemskt måste ha hänt här för längesedan, någonting som väckts till liv av Reg och Zack…

Karina Berg Johansson, ”Vilse” 2016

De är på väg, konfaläger i fjällen, kanotpaddling. Alla med en egen agenda. Viktor som vill vara ihop med Elsa på riktigt, nu är det dags. Elsa som gillar Viktor men inte känner att hon är riktigt redo. Zac som inte vill något annat än att vara nära Elsa, men självklart inte kan visa något för bästa kompisen Viktor. David som undrar vad han gör här över huvud taget, kanske sticker han bara hem, eller inte… efter att ha tittat in i Lovisas ögon. Frida vet i alla fall varför hon är här, och någon av de där snyggingarna hon pratade på bussen med ska hon bekanta sig närmare med. 33 personer är de allt som allt, men eftersom de paddlar sist och Frida råkar tappa sin paddel, så måste Lovisa och de andra hjälpa dem, och plötsligt är de andra borta. Älven delar sig och de väljer vägen till vänster, men det visar sig vara fel. Ingen vet var de är, men någon är det som håller koll på dem, någon som ser dem som inkräktare…

Gastkramande spänning, på gränsen till skräck. Karina Berg Johansson har gjort det igen, dragit in oss i gruppens ”rollspel” som alla kan känna igen sig i, och så en fara som hotar utifrån. Läs också hennesspännande böcker ”Synvilla” och ”Den sista utvägen”

Camilla & Viveca Sten, ”Djupgraven” 2016 

Skärgård, det är höst som börjar övergå i vinter. Tuva bor på en ö, men går i skolan på en annan, varje morgon åker hon båt dit. En dag när de ska ha orientering har tjock dimma rullat in, det går nästan inte att se någonting framför sig. Alla ska gå i par och leta reda på kontrollerna, men Tuva går ensam. När hon tagit första kontrollen och är på väg mot nästa, ser hon plötsligt Rasmus framför sig i dimman. Han raglar, snubblar framåt, åt ett håll där det inte finns några kontroller och verkar inte höra när Tuva ropar på honom. Tuva känner en hemsk stank och ser några konstiga små ljussken framför Rasmus, det verkar som om han följer efter dem. Hon tänker att hon måste stoppa Rasmus annars kommer något hemskt att hända. Om inte Tuva visste bättre så skulle hon säga att de små ljusskenen är älvor. Tuva och Rasmus förstår att ingen kommer att tro dem om de berättar, och dessutom är Axel försvunnen. Har han också blivit lockad av det här konstiga? Och varför känner Tuva att havet är ett hot, att där finns något som vill komma åt henne…

En spännande rysare om oförklarliga saker, och om nedsmutsningen av vår miljö och framför allt, Östersjön, och vad det gör med livet i havet. Både det liv vi känner till och det vi inte vet något om…

MAGI & DYSTOPI

Charlotte Cederlund, ”Middagsmörker” 2016 (opal)

Från Skåne till samebyn Idijärvi är det Aili ska flytta, inte frivilligt, hon har inget val. Med två döda föräldrar och socialen som tycker att så länge det finns någon släkt så är det där man har sitt hem, även om det är personer man aldrig träffat. Alltså hamnar hon hos morfar Egel Sunna, så långt norrut man kan komma, hon som hatar kyla och mörker. Vad hon inte visste, är att hon har en gammelfarmor också, som bor i byn, i en kåta… Hur snäll gammelfarmor än är mot henne, så känner hon att det är svårt att passa in, hon är halvsame, men kan ingen samiska, hon är vegetarian, där alla lever på kött. Renskiljning vet hon heller inget om, men det får hon uppleva, och att en del människor ser henne som svensk, och att de människorna inte gillar ”storsvenskar” som svenskar kallas. Och som om det inte vore nog så är hon antingen helt knäpp eller så har hon någon form av övernaturliga krafter, dessutom verkar en vit varg dyka upp var hon går…

”Middagsmörker” är en blandning av Harry Potter, Twilight och Cirkeln, bara det att allt utspelar sig i allra nordligaste Sverige, i samiskt område. Gott och ont, död och magi, allt man kan önska sig av en spännande bok, plus att man får en inblick i samisk mytologi och historia.

Per Nilsson, Otopia 2014

Miqi bor i ett framtida samhälle som ska vara som ett paradis, och världen som vi känner den har gått under. I den nya världen bor man med vuxna som kallas Mamman och Pappan. Miqi är först tillsammans med Slobodan, som hon tror att hon gillar, fast egentligen har de bara sex, sex har man för att man har lust och för att fortplanta sig, och har inget med känslor att göra. Men efter att hon varit tillsammans med Nguyen så undviker Slobodan henne. En dag ser Miqi en tjej, lite äldre än henne själv, men ändå som en avbild, kan det vara en syster? Estrid, som den äldre tjejen heter, och Miqi förstår att de är systrar, men de får egentligen inte träffas eftersom ingen ska ha några släktband.  Varje dag måste alla dricka tre glas vatten, men MIqi försöker undvika att dricka det, speciellt efter att hon hittat en bäck i utmarken, där vattnet smakar helt annorlunda, bättre. Är det något i vattnet de ska dricka som får dem att glömma? Och sedan är det Muren, finns den? Och vad finns bortom den?

Per Nilsson har inspirerats bland annat av Thomas Mores ”Utopia” som skrevs 1516. Thomas More var humanist och rådgivare åt kung Henrik VIII, och drömde om ett bättre samhälle.

GLAD PÅSK!